En nackskada har idag tvingat AIK:s lagkapten Dick Tärnström att ta beslutet att sluta med ishockeyn och Elitserien blir därmed en stor profil fattigare.
En då 17-årig Dick Tärnström fick hösten 1992 prova på spel i A-laget då han i två elitseriematcher representerade AIK under tränaren Leif Holmgrens ledning. Debuten skedde i hemmamötet med Djurgårdens IF (0-3) i Globen den 8 oktober efter att han hade blivit uppkallad från juniorlaget då veteranen och hockeylegendaren Börje Salming var skadad. Tärnström fick mer istid efter jul i Allsvenskan, men AIK hade ett oerhört tufft år och åkte med dunder och brak ur landets högsta serie efter att förödmjukande förlorat i två raka kvalmatcher mot Hammarby IF (4-5 och 4-6).
I Division 1 Östra 1993 blev det ännu mer ansvar och redan i seriepremiären ”borta” mot Danderyd/Täby Hockey (12-2) den 25 september noterade han i den individuella plus/minus-statistiken +3 tillsammans med Roland Ramsten i det tredje backparet inför 1 540 åskådare på Hovet. Det första målet i AIK-tröjan kom borta mot Roma IF (3-0) på Gotland den 12 oktober då han framspelad av Thomas Bjuhr och Patric Åberg slog in 1-0 efter 15:50. En annan milstolpe i Tärnströms långa karriär var den 8 april 1998 då han svarade för tre mål då AIK hemmabesegrade IF Troja/Ljungby med 5-1 i Kvalserien och segern bidrog till att Gnaget höll sig kvar i Elitserien.
Efter nio säsonger i A-laget, där höjdpunkterna för AIK utan tvekan var comebacken i Elitserien 1994 (AIK-Bodens IK 3-0 inför 11 111 åskådare i Globen) och SM-slutspelet 1996/97 då AIK i kvartsfinalen slog ut Djurgården med 3-1 i matcher, var det sommaren 2001 dags att prova vingarna i världens bästa hockeyliga, NHL. New York Islanders hade draftat honom som nummer 272 redan sju år tidigare och det blev totalt 67 matcher på Long Island innan flyttlasset gick till Pittsburgh Penguins där han svarade för 103 poäng (28+75) på två och en halv säsong innan han i januari 2006 på egen begäran tradades till Edmonton Oilers.
Oilers gick under våren hela vägen till Stanley Cup-final mot Carolina Hurricanes, men föll med 1-3 i den sjunde och avgörande matchen. Efter att ha spelat klart säsongen och Stanley Cup-slutspelet flyttade Tärnström till Schweiz och spelade säsongen 2006/07 för HC Lugano innan han återvände för en sista säsong i NHL (Edmonton Oilers och Columbus Blue Jackets).
2008 var AIK:s nummer 6 hemma igen och efter två säsonger i HockeyAllsvenskan bidrog han starkt med sin rutin till AIK:s efterlängtade avancemang till Elitserien som säkrades via en otroligt dramatisk 2-0-seger mot Växjö Lakers HC i den sista omgången av Kvalserien. Ställningen var 0-0 ända tills 14:22 av den tredje perioden då Lucas Lawson frälste hemmapubliken. AIK visade efter åtta säsongers frånvaro från landets högsta serie att man var att räkna med igen i svensk hockey och laget tog sig, ledda på isen av lagkapten Dick Tärnström, till SM-semifinal två år i rad.
Säsongen 2011/12 blev han den andre AIK-spelaren genom tiderna som passerade 600 tävlingsmatcher för AIK (David Engblom spelade 719 tävlingsmatcher för klubben). När det gäller landslagsspel har han totalt tre medaljer från Tre Kronor i form av två VM-silver (2003 och 2004) och ett VM-brons (2009).
Efter hemmamatchen mot Linköpings HC (2-4) den 27 september 2012 var Dick tvungen att göra ett längre uppehåll med anledning av sin skada och comebacken dröjde ända tills den 28 december då AIK hemma på Hovet tog emot Timrå IK (1-0) inför 7 707 åskådare. Stämningen var elektrisk då hela arenan gav honom en stående ovation under presentationen av förstafemman. Sex dagar senare tog AIK emot Skellefteå AIK (1-4) och matchen, skulle det visa sig, blev Dick Tärnströms allra sista framträdande i AIK-tröjan då han i den andra perioden tvingades avbryta matchen efter att ha varit på isen i totalt tio minuter och 49 sekunder.
Dick Tärnström tillhörde en speciell kategori backar, de där backarna som alltid ser ut att ha den där extra sekunden på isen, de där backarna som känner sig oerhört trygga med pucken och som inte förivrar sig trots att motståndarna försöker stressa dem. I sin AIK-debut för lite över 20 år sedan ersatte han som sagt skadade legendaren Börje Salming och de båda rutinerade backarna hade en otrolig förmåga att träffa målet med en stor andel av sina skott.
Det känns oerhört vemodigt att en av AIK:s allra största spelare genom tiderna tvingas avsluta sin karriär i förtid då en nackskada nu sätter stopp för vidare spel.
