Säsongen 2014/2015

7 januari 2013 22:32
AIK-Historia

AIK var på vippen att åka ur för andra året i rad. Istället för att kvala upp till SHL fick AIK koncentrera sig på att hänga kvar i Allsvenskan. En svårslagen turbulens, från högsta ledningen till en spelaromsättning utan dess like, var främsta orsakerna till ett nytt sportsligt fiasko.


Sanslös turbulens

AIK vaknade upp till en ny verklighet efter fyra säsonger i SHL. AIK fick behålla sju av de cirka 28 miljoner kronor som SHL-lagen fick i teveintäkter under sin första säsong i Allsvenskan men det räckte knappast för att klubben skulle landa mjukt eftersom AIK under flera år brottats med att få en ekonomi i balans. Samtidigt hade kriminella individer uttalat grova hot mot sportchefen Daniel Rudslätt och avgående tränaren Rikard Franzén. Den nya vd:n, Thomas Johansson, lånade ut mångmiljonbelopp till klubben men någon större ordning i ledningen blev det aldrig. Inte blev det bättre när han och Daniel Rudslätt fick lämna sina poster i november då personer från AIK Fotboll(!), utan någon större ishockeyerfarenhet, tog över.

Gamle ikonen Peter Gradin hade under sommaren kommit in som ny tränare men fyra dagar innan seriepremiären fick han en gräsklippare över sig och fick en punkterad lunga och 14 brutna revben och kunde aldrig göra sig själv rättvisa. Assisterande tränaren Thomas Fröberg fick ta över tillsammans med David Engblom, som främst var tänkt att fungera som materialförvaltare. Fröberg fick sparken efter 23 omgångar och ersattes av Peter Nordström. Senare gick Michael Nylander, som p.g.a. skada inte kunde spela, in som assisterande tränare.

Det här var säsongen då många allsvenska klubbar såg möjligheten att gå upp i SHL som till nästa säsong skulle utökas med två lag. Minst två lag, kanske fyra lag, kunde alltså gå upp i SHL. Det satsades också friskt från många håll, allra mest kanske i Södertälje som bl.a. värvade AIK:s tvillingar Victor och Oscar Ahlström. AIK hade ambitionen att studsa tillbaka men det började illa. Trots 2–0 långt in i tredje perioden i premiären mot Södertälje blev det förlust, 2–3 efter straffar. Sedan följde fyra förluster och AIK skulle i stort sett hela serien ligga på negativ kvalplats. Det hjälpte inte att man plockade in nya spelare, som Yared Hagos (i AIK elva år tidigare), Conny Strömberg och Nisse Bäckström. Under några kortare perioder, som i början av oktober då AIK vann fyra av fem matcher och i slutet av november då det, med nye tränaren Nordström, blev fem raka segrar, visade laget klass men sett över hela serien var AIK inte tillräckligt bra.

Istället för avancemang blev det alltså kvalspel för att hänga kvar i Allsvenskan. Genom att minst två lag skulle gå upp till SHL räckte det nu att komma bland de fyra främsta i den kvalserie om sex lag där förutom AIK och Södertälje fyra lag från Division 1 fanns med.

När det behövdes som mest tog sig laget samman och vann de sex första matcherna i Kvalserien. Därmed var den allsvenska platsen i praktiken säkrad och de återstående fyra matcherna blev en transportsträcka. För hårdsatsande Södertälje blev det dock en mardröm. Det i Allsvenskan tippade topplaget kom sist i Kvalserien.

Hur kunde det gå så snett för AIK? Det finns många förklaringar men turbulensen i klubben, från den högsta ledningen, via tränarbyten och en sanslöst hög spelaromsättning är förmodligen den största förklaringen. Totalt använde laget 43 olika spelare i tävlingsmatcher under säsongen, ett svårslaget rekord. Säsongen präglades av kaos, interna konflikter, sparkade tränare, svarta rubriker, ekonomiska bekymmer och ett lag som från första matchen spelade i uppförsbacke. Det säger sig självt att under sådana förutsättningar blir det svårt att nå resultat. Men med nöd och näppe räddades i alla fall det allsvenska kontraktet.

Detta är utdrag ur boken ”AIK Hockey 100 år” som kommer ut hösten 2020. Boken skrivs av Anders Johrén och Hans Bolling och berättar hela AIK Hockeys historia, från den första matchen i januari 1921 till och med säsongen 2019/20.