Idag är det 20 år sedan den mest klassiska ishockeymatchen som AIK någonsin har spelat. Klockan 22 ikväll har det alltså redan gått ofattbara 20 långa år sedan Rolf Ridderwalls sista räddning för AIK. En räddning som gjorde "Riddarn" till en stor AIK-hjälte efter att innan dess varit betraktad som något som katten släpat in.
Det finns matcher man glömmer snabbt, det finns matcher man önskar att man kunde glömma och det finns matcher man ALDRIG glömmer. Matchen AIK - Bodens IK den 15 april 1994 tillhör definitivt den sista kategorin. När jag begav mig till Globen denna fredagseftermiddag kunde jag aldrig ana att denna match fortfarande skulle ge rysningar och tårar i ögonen hela 20 år senare, men så blev det...
Men låt oss börja i Norrköping två kvällar tidigare. För mig är även detta en klassisk match. AIK spelade mycket bra mot IK Vita Hästen och borde ha gjort mer än ett mål. Kanadensaren Jackson Penney gav AIK ledningen och den höll laget tills det återstod 2:33 minuter. Då kvitterade bjässen Rickard Rauge och AIK hamnade i ett slags chocktillstånd. Med dryga halvminuten kvar av matchen trodde jag inte mina ögon. AIK spelade i anfallszon och målvakten Rolf Ridderwall begav sig mot båset för att sätta in ytterligare en forward. Jag förstod ingenting och kunde knappt andas när jag från ena kortsidan såg detta, en poäng skulle ju räcka för att AIK fortfarande skulle ha chansen i den sista omgången.
Noll poäng och drömmen om Elitserien hade tagit slut denna kväll i Himmelstalundshallen. När "Riddarn" närmade sig AIK:s bås fick hemmalagets Pontus Molander tag i pucken och åkte fri mot AIK-målet. Ridderwall såg dock situationen tidigt tack och lov och backade tillbaka in i mål och gjorde en benparad på Molanders avslut med ca 20 sekunder kvar av matchen. En grymt viktig räddning som både glömts bort i AIK-historien samt betydde att matchen slutade 1-1.
Fredagen den 15 april, kl 19:02 i Stockholm Globe Arena. Pucken släpptes av domare Roger Öberg. Öberg från Själevad, strax utanför Örnsköldsvik, skulle spela en mer avgörande roll i denna match än vad han troligen hade hoppats. Publiken var med på noterna från första stund och hjälpte spelarna framåt. Förutsättningarna var att om AIK vann med minst tre måls marginal så var laget i Elitserien, annars skulle platsen gå till Bodens IK.
AIK inledde matchen aggressivt och tog kommandot direkt, här skulle chansen tas till en snabb comeback till Elitserien. Ex-bodensaren Morgan Samuelsson var en av de piggare i Gnaget denna kväll. Efter drygt elva minuters spel stressade Dick Tärnström tillsammans med Patric Englund Bodens, och därefter Detroit Red Wings ”demolition man”, Tomas Holmström så att denne slog en blindpass rakt ut i mittzon. Där fångade Morgan Samuelsson upp pucken och förlängde den till Tommy Lehmann som majestätiskt gled in i Bodens zon och sköt in 1-0 till vänster om målvakten Olov Modig. Stort, stort jubel i den välfyllda Globen och det gick där och då verkligen upp för spelare och publik att det var fullt möjligt. Historia var på väg att skrivas.
I den andra perioden fortsatte AIK att med stor aggressivitet störa Boden och när klockan närmade sig fem spelade minuter fick Jackson Penney och Tomas Strandberg fram pucken till Rikard Franzén som kom glidande mot mål. "Frazze" sköt ett löst skott som Modig inte kunde hålla utan returen gick snett upp till vänster där Mats Lindberg med en snygg bredsida sparkade fram den till Franzén som två-tre meter från mål kunde sprätta upp pucken i nättaket. "Frazze" fick glädjefnatt och hoppade jublande upp mot plexiglaset bakom målet. Knappt hade publikjublet för 2-0 lagt sig förrän Tommy Lehmann bröt ett uppspel från Jan-Ove Mettävainio i mittzon och spelade in pucken i anfallszon. Pucken touchade Igor Matushkin och letade sig fram till Morgan Samuelsson. "Mogge" kom ensam mot målvakt Modig och satte distinkt in 3-0 mellan benskydden. Alla AIK-spelare kastade sig över Morgan och ett öronbedövande jubel fyllde Globen. AIK var nu i Elitserien, man hade skaffat sig den marginal som behövdes.
Efter 3-0 började Boden att spela mer offensivt samtidigt som AIK började bli lite stillastående. Boden hade ett par bra chanser att reducera, men AIK höll undan till en välbehövlig periodvila.
Den tredje perioden blev en enda lång pina. Boden hade ett par riktigt heta tillfällen att göra 3-1 vilket hade gett dem en plats i Elitserien 1994/95. Efter 15:35 tog AIK-tränaren Torgny Bendelin Time Out för att lugna ner spelarna och ge de sista defensiva direktiven. Bara 20 sekunder senare fick bortalagets Vesa Kangas ett friläge, men Jackson Penney lyckades störa honom så pass mycket att han inte ens fick iväg ett skott mot mål. Det märktes nu tydligt att det inte bara var jag som var nervös på läktarplats utan hela Globen höll på att kollapsa av nervositet. Kristian Gahn var efter 16:45 nära att lugna alla AIK:are, men hans backhandslyftning gick över det halvtomma Boden-målet. Det var nu bara 1:28 kvar tills det sportsligt värsta som jag upplevt på en hockeyarena...
Efter 18:13 av den tredje perioden inträffade den stora kalabaliken. Boden hade lyft ner spelet bakom AIK:s mål när Rikard Franzén helt plötsligt cross-checkade bort AIK-målet från sin position. Domare Roger Öberg signalerade direkt för utvisning på "Frazze" som åkte till utvisningsbåset. Efter en intern konversation domarna emellan så åkte Öberg bort till sekretariatet och ställde sig i motståndarnas utvisningsbås för att läsa regelboken. Ingen på läktarplats förstod vad som pågick. Efter att ha bläddrat i regelboken i några sekunder åkte han ut på isen och korslade armarna över huvudet. Straff!?!?!? Jag tittade mig runtomkring på läktaren för att förstå vad som hade hänt. Straff!?!?!?
Speakern förkunnade att Bodens IK hade tilldömts ett straffslag och publiken löpte amok. Ingen förstod någonting överhuvudtaget och det gick i chocktillståndet knappt att få i sig syre på läktarplats. Skulle AIK förlora sin elitserieplats efter en regel som i princip ingen kände till… Allt som tänkas kan hamnade på isen och domarna beslutade sig för att isen skulle spolas om. Spelarna och domarna lämnade isen för att bege sig in i omklädningsrummen och publiken kastades mellan att peppa Ridderwall inför straffslaget till att skrika ut sin avsky mot domaren. Det var en kuslig stämning i Globen.
Jag var i det närmaste panikslagen och gick in på toaletten för att skölja ansiktet med iskallt vatten, något som jag tillbringade cirka fem minuter med. Tillbaka på min plats såg jag spelarna komma in på isen igen. "Riddarn" stretchade lite extra innan han tog plats i målet. Ulf Sandström var utsedd till självklar straffskytt för Boden efter att han hade gjort mål på samtliga sina fem straffslag tidigare under säsongen. Sandström åkte ett extra varv innan han tog tag i pucken. Nästan hela Globen stod upp och bjöd på en orkanartad visselkonsert. Jag vet inte hur många tankar jag hann tänka medan han åkte med pucken mot AIK-målet, med det var många kan jag lova. Ljudet i Globen var öronbedövande och ingen av de som var där denna kväll kan ha upplevt något liknande oväsen under ett idrottsevenemang, varken före eller efter denna kväll. Ulf Sandström försökte sätta pucken mellan benskydden på Ridderwall, men "Riddarn" slajdade och räddade pucken med klubban. Folk blev som galna på läktaren och kastade sig om halsen på varandra samtidigt som "Riddarn" fick 19 lagkamrater på sig.
Det återstod dock 1:47 och Boden försökte förtvivlat att skapa något, men det enda som hände var att bortalagets Vesa Kangas visades ut för slashing med 36 sekunder kvar. AIK höll undan och gick till Elitserien. Klockan stod på 22:03 när slutsignalen ljöd och publiken invaderade isen för att hylla AIK-spelarna som trots en enorm press lyckades ta AIK tillbaka in i finrummet. Själv var jag mer eller mindre färdig för att läggas in på vilohem, men lyckades att ta mig till den stora segerfesten på Berns senare på kvällen.
AIK - Bodens IK den 15 april 1994 var en helt fantastisk match som för alltid kommer att beröra alla som var där. Jag tackar alla spelare och ledare för detta minne. Det var en sanslöst magisk kväll när AIK svarade för sitt eget "miracle on ice".
