Kjell Häglund: "Måste vara ett helvete att möta AIK"
Publicerad: 2019-03-11
Oavsett hur det går i kvalet uppåt de närmaste veckorna – det här artar sig till en drömsäsong. Allt, precis allt, bara faller ju på plats.

De senaste nyförvärven funkar formidabelt. Seriesegern blev klar flera omgångar i förväg. De stundtals många skadorna har inte bara läkt, spelarna har dessutom kommit tillbaka i lagom takt, ingen har behövt riskera något för att jaga nödvändiga poäng i slutomgångarna, och tränarstaben har efterhand kunnat både hålla formationer intakta och testa nytänk i lagom doser.

Till och med juniorspelarna känns redo, om de skulle behövas: Broberg är på kraftig uppåtgång igen efter en lång svacka, och jag skulle inte bli orolig ens inför en avgörande Oskarshamnsmatch med Lukas Macklin och Emil Lindblom som startspelare.

Men framför allt har Tomas Mitells envetna men lugnt långsiktiga nötande av spelsystemet satt sig, och gjort AIK till en hockeymaskin. Ärligt talat, det måste vara ett helvete att möta AIK. Jämför med att möta SSK, där firma Dyk & Meyer trots allt bara dyker upp på isen i vart tredje eller fjärde byte. Mot AIK, däremot, är varje kedjeformation en tung mardröm för motståndaren, dessutom på helt olika sätt, samtidigt som alla ingår i den totalhockey som är AIK 2018/2019: stentungt fysisk, svårfångat teknisk, genomskärande snabb.

Oskarshamn är väl det enda laget i årets allsvenska som fått till samma synk mellan bredd och spets, mellan spelarmaterial och spelsystem, så att de är våra finalmotståndare är logiskt. Dock har de en helt annan attityd till sin hockey, en insiktsfull samhörighet mellan offensiv och defensiv som i sig, i sina bästa stunder, rentav känns gedignare än AIK:s. Dock bygger Oskarshamn spelet i egen zon på konsekventa passningsvägar inåt i banan, för att den vägen öppna upp en bredare motorväg för spelvändningarna, vilket också öppnar upp för en större sårbarhet. Och det fungerade ju inte alls för dem i sista seriematchen mot AIK. Efter det klickade det dessutom rejält för dem även i resten av seriespelet. Har de verkligen fått styr på spelet igen nu inför playoffserien?

Det är ingen vild spekulation att detta formtoppade AIK kommer att ta det spelmässiga initiativet i samtliga matcher, även på bortaplan. Men vi vet också hur känsligt AIK varit i sådana matcher under säsongens gång, när spelet flugit fram i början men målen uteblivit.

Samtidigt är det just på den fronten de senaste veckorna känts så bra: att vi har vunnit även dessa matcher; ibland bara med uddamålet, men ändå med en känsla av trygghet mitt i adrenalinstormen. Exakt så ska AIK ta sig an den här utmaningen – och jag kommer att känna en liknande känslomix på läktaren:

Trygghet och adrenalin.

Åsikterna i krönikan är skribentens egna och inte nödvändigtvis AIK Hockeys.

Kjell Häglund